describe

Ta mig till kärlek, ta mig till dans. Ge mig något som tar mig någonstans. Jag saknar henne så. Hatar det.

Att det kunde gå så snabbt att bara radera någon ur sitt liv.
"Ta bort denna vän?" "Ja" klick, så var hon borta från facebook.
"Ta bort denna kontakt?" "Ja" klick, så var hon borta från mobilen. Enkelt och snabbt. Skakar i kroppen nu, känner hur mina ben inte orkar bära. Mina armar är svaga.
Att ett förhållande kan skapa så mycket kaos. Ilska. Kärlek. Sluta tänk på det så gör det inte ont.

Nu ska jag bege mig mot stan för en go kaffe. Mys vid mezo.
Sommaren är allt bra underbar. Det är gott att må gott igen, och imorgon blir det ännu bättre.
Landskrona och Joddla med Siv med dem vackraste vännerna man kan ha.



Såg även en Amerikans polisbil på maxi! En sådan man ser på film ni vet. Coolt.

Det vart bra väder idag i Höganäs!
Sommar och sol, som det borde vara i juli... eller?



Nej, vi i Sverige kör på tromber istället..
Mycket bättre än blå himmel och en gassande sol.

Hemma igen, har varit hos mina tjejer. Ligger framför Tv:n i matkoma.
Jag tänker på igår, på att jag fick den vackraste kyssen på länge. Du fyllde mig med trygghet och kärlek. Ömt och vackert.
Jag borde skratta mig lycklig som har en pojke som du. ♥

Jag önskar att världen var sådär strålande som den första vårdagen.
Ni vet när man vaknar upp och solen tränger igenom persiennerna för första gången på flera mörka månader..
Och när man går ut känner man värmen omfamna en mjukt.
Ni vet den lyckan, känslan av att inget kan gå fel..

Jag saknar den lyckan.



Ta alltid ut lyckan i förskott..
Det värsta som kan hända är att du varit lycklig i onödan.

Jag sitter framför TV:n och väntar på ett sms som aldrig kommer.
Tänker lite på Gud och hans storhet, hans planer. Jag har det mest jobbigt, det är svårt att vara arg när man inte vill vara det. Men jag kan inte gråta mer.
Jag vill bara visa vad jag känner.
Nu ringde det istället, känns bra att jag inte är helt bortglömd.
Jag tänker på hur Jesus hade gjort, mest troligt förlåtit och älskat.

Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag startade en ny blogg, vill börja om på nått vis.
Fast jag vill inte börja om helt, utan jag vill göra det med dig vid min sida.
Glömma allt som varit, allt som gjort så ont och bara börja om.

Jag är tjejen som inte kan hålla tyst.
Jag kan inte stänga in känslorna, det bubblar över. Och det gör det ofta.
Jag gråter, skriker och lägger på.
Det gör så ont i magen, jag måste gråta, beklaga.
Smärtan i magen blir för stor annars, ohanterbar.
Jag gör det för jag bryr mig, säger jag inget så bryr jag mig inte. Svårare än så är det inte. Jag är egentligen en ganska så enkel person. En enkel person med svåra vibbar bara.
Vibbar av kärlek och omsorg.
Som jag inte alltid kan kontrollera.