praise the lord
0kommentarer
Jag sitter framför TV:n och väntar på ett sms som aldrig kommer.
Tänker lite på Gud och hans storhet, hans planer. Jag har det mest jobbigt, det är svårt att vara arg när man inte vill vara det. Men jag kan inte gråta mer.
Jag vill bara visa vad jag känner.
Nu ringde det istället, känns bra att jag inte är helt bortglömd.
Jag tänker på hur Jesus hade gjort, mest troligt förlåtit och älskat.
(korset ska jag tatuera in i nacken och under ska det stå:
For with God nothing
will be impossible
Luke 1:37)
Kommentera